måndag 20 augusti 2012

Mormors läsfåtölj- candyfierad

Det här är också ett gammalt projekt, men jag gillade det verkligen så jag vill visa upp det. Jag har lite torka i pysselhjärnan - och det känns som när jag inspirationsletar på internet får jag mest upp amerikanska sidor som tycker att man ska göra en "cosy/cozy" till något. Tydligen är många amerikanska pysslare helt sjukt fascinerade av att göra mystiska benvärmarliknande grejer i garn eller filt eller blommigt tyg och sen trycka ner något i benvärmargrejen - en kaffekopp, en läskburk, en blomkruka, en toarulle, en vad-fan-som-helst. Jag har aldrig upplevt att dasspappret klagat över att det är kallt, så det där med cosys tilltalar mig inte riktigt. Eller, vad fan, så himla många är det kanske inte, men ni vet när man hakat upp sig på något så ser man det överallt? Så är det.

ANYWAY, mormors fåtölj!
Jag ärvde den här fåtöljen efter min älskade mormor, för där hon är nu behövs inga fåtöljer tråkigt nog. Den var ganska sliten och välanvänd, hon brukade sitta i den med en bok och den tanten var verkligen klok, så hon läste mycket. Den var också lite misshandlad av kattklor, både hennes katter och senare även mina. Och så var den gammalrosa och solblekt, kort sagt, den hade sett sina bättre dagar. Men formen var fin och stoppningen var fortfarande bra, så det vore dumt att slänga den (och om jag ska vara ärlig, att slänga saker är inte min starka sida)

Jag började med att plocka ut sittdynan och lägga undan den, och sen bände jag bort de lösa delarna på armstöden.

Jag hade aldrig klätt om något förut, men jag tänkte att "hur svårt kan det vara egentligen?" och satte igång att klippa ut och häfta fast tygbitar i fåtöljen. Tyget köpte jag billigt på ikea, så det gjorde inte så mycket att det blev spill. Där det var svårt att häfta använde jag limpistolen. Vaddå "så gör man inte" ? Jo, det går jättebra. Det är punk.

 "Hallå, jag hittade en yta här som inte var full med katthår än så jag fixade det genom att gnugga min fluffiga, vita mage mot den, okej?" 
Tack Marius. Vad skulle jag göra utan den excellenta katthjälp? 
Runt armstöden var det knepigt, men jag veckade tyget och häftade en massa så det blev snyggt. Sen klädde dom bitarna jag bände bort tidigare med samma tyg och limmade dit dom med limpistolen.


Sådääääär! Nackkudden klädde jag med rosa plysch, och så en dödskallekudde som kronan på verket.


Hur ser den ut idag? Hmm, ja, katterna har tyvärr adopterat den och gjort den till en kombinerad klös, sov och klätterställning, så tyget är ganska slitet och trasigt. Men mina nitningar och limningar sitter fortfarande, och nu när jag vet hur man gör kan jag göra om det. Men då använder jag nog ett tjockare tyg, och målar benen också. Skulle det inte vara snyggt med röd sammet och guldfärgade ben? Det blir något att grubbla på.

1 kommentar:

  1. Men jaaa! Mitt mål i framtiden är att mitt hem ska se ut som kitschig turkisk...ja nåt himla fint!

    SvaraRadera

Du gillar´t?
Lämna gärna en kommentar! Jag svarar på kommentarerna här i min egen blogg, annars virrar jag bara ihop det. Puss!